Direktlänk till inlägg 11 augusti 2010
Även fast att jag var ute en timme med Alexander & Albin så hände det så himla mycket. Först åkte vi förbi två fina flickor,dom hejade och jag blev glad.
Sen så heter ju jag Mandi, och ibland gör jag konstiga saker.
Vi träffade på fem pojkar, klasskompisar säger vi.
Sen när jag skulle kliva på cykeln så tappade jag först den,
sen ramlade jag bakom den.
Bara och skratta eftersom att jag var omringad utav killar,
som egentligen inte bryr sig. Men den här pojken,
som gillat mig cyklar helt plötsligt mot mitt ansikte när jag ligger kvar på backen. Och bromsar precis innan, så att jag får jättemycket grus i ansiktet.
Han börjar såklart asgarva, skit roligt att bromsa grus på en flicka som ligger ner. Jag känner hur jag börjar brinna inombords,
för jag trodde att han hade växt upp lite sen sist jag träffade honom.
Tre djupa andetag, sen kliver jag upp och cyklar iväg med A&A.
Dom cyklar iväg för dom skulle göra något roligare.
Sen såg jag det, i sista sekund innan dom försvann.
Omtänksamheten i hans ögon, så snälla, som att han inte ville gå.
Förstå vilken kraft pojken har, jag, som ser honom som en bror,
blev nästan knäsvag. Då är det kraftfullt.
Sen var jag på min väg hem, men jag orkade inte riktigt vara hemma än.
Så jag cyklade upp mot Åsta, men vägen jag cyklar på hade ingen belysning,
så mörkrädda jag cyklar andra hållet, då jag börjar inbilla mig att en björn
springer i skogen bredvid och kollar på mig. Så jag vänder om och cyklar hem,
och nu har jag inte gjort något vettigt igen. Hungrig är jag också..
Nä, godnatt.
Sitter och kollar igenom min spellista. Har jättekul. Har gjort en fin liten text. You make me hate sex, And you're a psycho killerAnd i'm fifteen, and you belong with me, and, and, wait for it, WHIIIITE HOOOOOORSEEEE.*and then you were a lovef...